Studiebesök – Nicolaigården

Män i förskolan, Huddinge kommuns nätverk för manliga barnskötare, förskollärare och förskolechefer var 7 oktober på studiebesök till Nicolaigården. Mest känd för att tillsammans med förskolan Egalia bli Sveriges första HBT certifierade förskola.

HBT-cert

På väg till Nicolaigården gick jag och sonen som var mitt sällskap för dagen förbi regeringskansliet och riksdagen. Vi stannade till och tittade på allt folk som var i rörelse, blandat med fotograferande turister mötte vi ett par nyvalda riksdagsledamöter och en jäktande minister. Ville gärna fråga om nya spännande satsningar inom förskolan men det får vänta tills det parlamentariska läget blivit tydligare.

Väl framme på Skomakargatan i gamla stan mötte vi upp andra taggade nätverksdeltagare och snart drog vi oss in bakom de låsta grindarna. Förskolechefen Lotta Rajalin mötte oss vid ingången och vi gick in och slog oss ned i ett trevligt konferensrum. Sonen Ture tog sig en titt i bokhyllan, redan här märktes det att förskolans jämställdhetsarbete var något de satsade extra på.

Lotta Rajalin inledde med att berätta om Nicolaigården och Egalias historia. Hur de gjort resan mot HBT certifieringen 2011. Med inspiration från förskolorna Tittmyran och Björntomten i Gävle och deras arbete med könsroller och genus så satte de igång. I början handlade mycket om att observera varandra och att vara öppen med sina fördomar. Något som fortfarande är viktigt men arbetet har utvecklats, ord har bytts ut och arbetet har effektiviserats.

Något som jag blev imponerad av var hur kunskapsnivån bland Lottas anställda var på samma nivå, något som också är ett krav från RFSU för att kunna bli HBT certifierade. Något som Lotta pratade sig varm om var diskrimineringslagen som kom 2009. Här hamnar de olika diskrimineringsgrunderna i ett sammanhang där grunden är densamma, hur vi bemöter varandra som goda människor.

Ture som hittills har hållit sig i närheten börjar nu vandra runt i lokalen med sin tilldelade russinask i handen, snart ligger det russin överallt på det vackra trägolvet och Lotta frågar om han leker russinleken. Lotta ger honom en stor plastkrokodil att leka med. Lotta fortsätter att visa upp olika modeller för att göra deras jämställdhetsarbete synligt för föräldrar. En av de modeller som jag gillade mest var en modell som synliggjorde stereotypa uppfattningar om kvinnliga och manliga attribut. Tankemodellen avslutades med att linjen mellan det stereotypa kvinnliga och manliga suddades ut likväl som könssymbolerna över respektive fält.  Genom att sudda ut linjen visade modellen på att det inte handlade om att ta bort något från barnen utan istället handlar arbetet om att lägga till.

gamlastan

Utsikt från förskolans terass

 

Efter en stunds föreläsande och diskussion blev det dags för lite rundvisningen. Något Ture uppskattade då han nu ätit upp de flesta russin och hade tröttnat på att sitta still. Upp för en trappa, nedför en trappa, in på en avdelning där barnen precis ätit mellanmål, upp i ett trapphus där en av förskolans grannar bodde, snabbt igenom en annan avdelning och snart var vi framme i vad jag upplevde som förskolans hjärta. Biblioteket, ett härligt ombonat rum med inspirerande barnlitteratur från golv till tak. Här samlades gamla och nya böcker, böcker med ett tydligt normkritiskt perspektiv men också traditionella svenska gamla barnböcker. Här fanns också böcker skrivna på en herrans massa olika språk. Alla böcker var noga utvalda och genomsyrades av förskolans arbete med diskrimineringslagen och dess diskrimineringsgrunder. Förutom bibliotekets genomtänkta miljö kändes det som Nicolaigården har en del att arbeta med när det gäller de pedagogiska miljöerna. Att förskolan är belägen i tre lägenhetsplan med trapphus emellan gjorde det nog svårplanerat.

 

Ture var nu så trött att han höll på att slockna i famnen nedför trappen, med en sovande son i vagnen promenerade jag funderandes mot pendeltåget.

Det kändes som vi alla från Huddinge fick med oss något nyttigt, själv fick jag med mig en del praktiska småsaker som jag ska fortsätta tänka på. Men framför allt tanken om det normkritiska pedagogiska arbetet som något att fortsätta arbete med, vi har en lång framför oss i Huddinge. På många av förskolorna i Huddinge är arbetet startat och nu gäller det bara att lägga i ytterligare en växel. Vilken blir Huddinges första HBT certifierade förskola?

Tack till Tomas Granberg, nätverkets samordnare för organiseringen av studiebesöket.

Tack till ettåriga sonen Ture som trots att jag är föräldraledig låter mig ta med honom på studiebesök.

Här kan ni läsa mer om Nicolaigården och deras genusarbete:

Nicolaigården

Nicolaigårdens genuslathund

Nicolaigårdens genusarbete – Pedagogik för ett helt livsutrymme

Nicolaigårdens kortfilm om pedagogik för ett helt livsutrymme

Sen ett avslutande boktips kring färgen Rosa. Många av de genusdiskussioner jag mött genom åren har på ett eller annat sätt nuddat färgen rosa, en av de mest laddade färgerna i färgskalan.

Här är ett par tips om ett par goa böcker på temat :

En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar

Rosa den farliga färgen

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*